Under 00-talet kan vi börja jämföra de tre filmstudiorna ordentligt eftersom de alla kommit igång och har ungefär samma utgivningstakt. Under 90-talet hade Disney en ganska hög lägstanivå (det brukar ju också kallas för Disneys renässans-period), men tyvärr verkade den nyuppkomna konkurrensen ha gjort att de efter millenieskiftet ökade farten och tappade bort kvalitetskontrollen på vägen. I det här inlägget har de visserligen aningen fler filmer i den absoluta toppen än de andra, men det ser tyvärr likadant ut i botten där nära hälften av deras filmer hamnar. Dreamworks lyckas lite bättre och har lika många filmer som åtminstone ligger i mellansegmentet som längst ner, samt ett par fullträffar. Ett ganska tydligt mönster syns i Dreamworks filmer. De som vågar göra nåt nytt hamnar högt, de som safear hamnar i mitten och de som är nåt slags märkliga vuxenfilmer i barnfilmskläder i samma stil som Antz fallar pladask.
Pixar är dock den studio som går vinnande ur detta decennium med en mer sparsmakad utgivning men med absolut högst lägstanivå och i stort sett lika många pangfilmer som de andra två.
En iakttagelse i övrigt är att 2002 var det absolut bästa året, då inte mindre än alla tre filmer som kom ut det året lyckas kvala in på topplistan.
Filmer värda att se om och om igen
Lilo och Stitch (2002) Disney
Den är så charmig den här filmen och den lyckas så väl med att förmedla budskapet att man ska få vara den man är, att man inte måste ändra på sig om man råkar sticka ut lite (eller mycket) från mängden. Lilo är en fantastiskt söt protagonist som man sympatiserar med från första stund. Stitch är lite svårare att älska förbehållslöst men innan filmen är slut har han lyckats charmat över mig på sin sida. Också pluspoäng för att folk (och med det menar jag människor, inte rymdvarelser för de har jag inga måttstockar för) har ganska rimliga kroppsproportioner, vilket skiljer den här filmen från många andra i det här projektet.
Skattkammarplaneten (2002) Disney
Jag får väl lov att erkänna att jag har en viss förkärlek för klassiska verk som bearbetas i ny form. I alla fall när det görs med finess och förståelse för originalet. Och det tycker jag verkligen görs här. Settingen är nåt slags renässanssolarpunk i rymden, vilket är precis så fantasieggande det låter. Temat som avhandlas är lojalitet (och dess motpol svek), samtidigt som det stora äventyret får ta den plats det förtjänar.
Spirit – hästen från vildmarken (2002) Dreamworks
Som hästtjej måste jag ju nästan ha med Spirit på topplistan. Men jag inbillar mig att det inte bara är för att det är så magert med hästfilmer därute. Det är ett oerhört modigt och nyskapande grepp att försöka göra hästarna till riktiga djur istället för talande förmänskligade disneyfigurer. Visst, de träffar inte alltid rätt rent ”etologiskt”, men jag är villig att se genom fingrarna, det är ju ingen dokumentär och djur är nog lite för tråkiga och enkelspåriga för att kunna bära upp en episk berättelse om man inte kryddar till deras beteende en smula.
Hitta Nemo (2003) Pixar
Den här filmen förtjänar sin kultstatus! Det är garanterat den tecknade film från 00-talet jag sett flest gånger, och den blir verkligen aldrig uttjatad. De bästa filmerna är alltid svårast att skriva en motivering till, för det är svårt att sätta fingret på exakt vad det är som gör att de sticker ut från mängden. Den här filmen är så otroligt komplett. Den har kärlek och saknad, den har humor som håller sig på en nivå som både barnen och jag som vuxen uppskattar. Den är riktigt bra, helt enkelt.
Madagaskar (2005) Dreamworks
Det här är en film jag inte hade väntat mig skulle hamna såhär högt upp. Den passade perfekt för mig och mitt flamsiga kompisgäng när den kom, men jag trodde faktiskt att jag skulle ha vuxit ifrån den när jag nu såg om den i vuxen ålder, och tycka att det var ganska fånig. Och visst är den superfånig, men jag hade ändå inte tråkigt många minuter när jag tittade på den. Om humorn håller behöver man faktiskt inte fylla en film med jättemycket mer.
Råttatouille (2007) Pixar
Premissen är egentligen ganska absurd, men genomförandet och detaljerna lyfter den här filmen. Det är datoranimerad mat, och de lyckas få det att se gott ut! Det är en film som visserligen har en slags antagonist (med det passande namnet Skinner), men som ändå lyckas handlar mer om att kämpa mot fördomar i största allmänhet snarare än mot en tydligt skurkig skurk.
Prinsessan och grodan (2009) Disney
Den här filmen blev ju väldigt omtalad när den kom, eftersom Disney valde att gå tillbaka till traditionellt ”tecknat” efter ett antal misslyckade år med 3D-animering. Av nån anledning blev det ändå inte av att jag såg den då (kanske hade jag vid detta laget blivit alltför insnärjd av Pixar-kulten), så när jag nu såg den med prinsarna var det även för mig första gången. Den är så fin! Disney har inte bara lyckats med animeringen, även musiken är riktigt bra, och jag är förvånad över att inga av låtarna verkar ha fastnat i det allmänna medvetandet så som många andra disneylåtar har gjort (kan hända att ”När vi är männskor” är lite väl mycket pastish på ”Jag vill ju va som du”, men jag gillar blinkningarna).
Filmer värda att se åtminstone en gång
- Kejsarens nya stil (2000) Disney: Den är rolig, absolut, men inte lika rolig som Madagaskar
- Vägen till El Dorado (2000) Dreamworks: Helt okej men inte superminnesvärd
- Josef: Drömmarnas konung (2000) Dreamworks: Lite för lamt försök att återupprepa Prinsen av Egypten. Den tar sig efter nån timme, men det är alldeles för sent
- Atlantis – en försvunnen värld (2001) Disney: Bra ansats, men känns inte helt komplett. Den är som ett första utkast som sedan blev den mer fulländade Skattkammarplaneten
- Monsters Inc (2001) Pixar: Rolig grundpremiss, men jag blir lite trött på ungen ärligt talat
- Shrek (2001) Dreamworks: Den största besvikelsen vid denna omtittning. Den var så fantastisk när den kom, och nu känns den inte alls lika banbrytande längre (kan ev lida av Seinfield is not funny-syndromet)
- Sinbad – legenden om de sju haven (2003) Dreamworks: lite samma som Vägen till Eldorado, den duger men sticker inte ut. Dreamworks spelar med säkra kort
- Kogänget (2004) Disney: Intrigen och berättelsen är ganska kass, men den räddas av att faktiskt vara ganska rolig emellanåt
- På andra sidan häcken (2006) Dreamworks: tredje ”helt okej men inte mer”-filmen Dreamworks spottar ur sig. Trist animation
- WALL-E (2008) Pixar: FANTASTISK första kvart eller så, men så fort de lämnar jorden tappar jag tyvärr allt intresse för vad som händer
- Upp (2009) Pixar: Också här riktigt stark inledning, men det håller inte hela vägen
Filmer att låta bli
- Dinosaurier 2000 Disney: Obegripligt dålig, och ful
- Flykten från hönsgården 2000 Dreamworks: Bara tramsig
- Björnbröder 2003 Disney: Det enda bra med filmen är låten, och den är egentligen inte så bra, med Disneymått mätt
- Superhjältarna 2004 Pixar: En väldigt ”Dreamworksig” film för att vara Pixar. Totalt ointressanta amerikanska övre medelklasskärnfamiljsproblem med en superhjälteinramning.
- Hajar som hajar 2004 Dreamworks: En oerhört fånig kavalkad av ”titta vi har gjort kändis X som fisk”. Det var roligt när den kom men är totalt ointressant nu
- Lilla kycklingen 2005 Disney: Sorry, not sorry, Ossian
- Bortspolad 2006 Dreamworks: Ungefär här börjar jag på allvar tröttna på Dreamworks trötta romcoms i tecknatformat
- Familjen Robinson 2007 Disney: konstig
- Bee movie 2007 Dreamworks: kanske Dreamworks sämsta film? Andra halvan är så full av plot holes att den faller ihop fullständigt
- Bolt 2008 Disney: lite gullig, det får jag ge den, men tyvärr inte någon vidare intressant handling
- Monster vs Aliens 2009 Dreamworks: Jag måste nog erkänna att jag tappade fokus efter en halvtimme och bara lät filmen spela färdigt i bakgrunden medan jag gjorde andra saker. Barnen fortsatte titta, men jag tror inte de heller minns särskilt mycket av handlingen